The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion.The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker.

En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition..

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media?s frequent focus on its practitioners? alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management?s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions..

Uppsatsens syfte var att genom enkätundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam även bidrog till deras inställning om läromedel, religionsundervisning och samhällsbild. Undersökningen försökte också se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes på gymnasieelever från tre olika program där samtliga läste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

What impact does the Swedish society have on the practice of Islam? That is the main topic of this thesis.As a result of migration, the distinction between a specific region and a culture or religion has been mixed. Islam is not just part of the Middle East but is more and more institutionalized in the Western, and the Swedish society. Sweden, which is one on the most secular countries in the world, has developed into a country where the view on religion have been privatized. Religion can be practiced, but not in public.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women.

Syftet med denna uppsats är att se på läroböcker från 1962 och framåt för att undersöka hur dessa harframställt religionen Islam i text och i bild, samt att undersöka hur bra innehållet i boken stämmeröverens med forskningen om Islam. Vilken bild har tidigare generationer fått av Islam? Vad har detstått i läroböckerna om Islam och vad har läroplanerna ansett om undervisningen i framförallt Islam,men även om andra världsreligioner? Hur bra stämmer egentligen det som står i läroböckerna medverkligheten? Dessa frågor har jag besvarat i min uppsats. Genom att undersöka läroplaner ochläroböcker från 1962 fram till idag har jag sett en positiv förändring i skolans syn på Islam samt attundervisningen i religion har utvecklats. Jag har även i min uppsats kommit fram till att läroböckernaär trovärdiga och att många böcker i ämnet religion är forskningsbaserade och värda att tro på..

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans..

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.